Igår hade vi släktkalas för min lillebror som fyller hela 18 år imorgon!
Jag kan liksom inte riktigt fatta att min lilla bebibror ska bli 18, han är ju nästan vuxen. Snart ska han väl flytta hemifrån och gifta sig också... Nej men allvarligt, jag har så svårt för att inse att han är så stor nu! Det är samma sak med mina kusiner, som jag insåg igår att de också håller på att bli stora! Jag är liksom fast i att de är mina små söta kusiner och så inser man att "jäklar, han är ju tonåring!". Känner mig gammal...
Så nu ska min söta lilla bror bli stor.
Lillkillen jag lekt med lego med. Som jag blivit vansinnig på när han gjort sönder mina Barbie-dockor. Han jag lurade av en bulle när vi var små. Som igår kom in till mig och bad om klädråd. Min lilla bror som alltid hängde efter mig till mina kompisar. Som utan diskussion ville ha lego-berget och blev förbannad när han inte fick det. Vi har lekt och badat ihop på otaliga semestrar och sommarlov. Och nu ska han gå och bli vuxen.
Älskade lilla bror, glöm aldrig bort att jag älskar dig och alltid finns här! Stort grattis på din 18-årsdag (i förskott) och du ska veta att jag är och alltid kommer att vara otroligt stolt över dig!
