Det är lustigt hur folk alltid ska ha en massa åsikter om hur man lever, vad man gör och vilka val i man gör i livet. Sanning att säga tycker jag inte alltid att det är särskilt lustigt, men jäkligt irriterande däremot. 
Visst, jag uppskattar att få råd och hjälp att välja. Kanske att en annan har jättebra tankar och ideér som jag kan ta rätta efter? 
Men i himlens namn, låt mig få stå för mina val! Jag vet själv vad som är bäst för mig, jag har också en egen hjärna att tänka med. Visst, jag kanske bara är 20 år, vilket i mångas ögon inte är särskilt gammalt. Men jag är tillräckligt gammal för att fatta mina egna beslut, veta vad jag vill och reda upp det som kanske trots allt går fel. För vad ska jag lära mig av om inte mina misstag? Så låt mig då få göra mina misstag, inte hindras från att göra om någon annans. För det som är den personens misstag, kanske är det bästa i mitt liv? Det jag trasslar in mig i kommer jag alltid att komma ur, må hända att jag kanske är lite trasig till en början, men förr eller senare så blir man hel igen. Andra blir det, och jag kommer också att bli det. 
Oavsett vilka glåpord jag får höra och oavsett hur negativa folk kan vara mot mina beslut, jag står för det jag gör. För jag vet bäst vad som är bäst för mig!
 
//En som inte är så dum som hon ser ut
 

Kommentera

Publiceras ej