Nu är jag tillbaka från London och bloggar "live" igen =) Det är skönt att vara hemma (speciellt med den härliga värmen som var här hemma!) men samtidigt så saknar jag storstadens puls och alla härliga butiker och restauranger. Även om jag bor strax utanför Göteborg så är ju London en helt annan sak! 
Min oro att David inte skulle tycka om London var helt obefogad, han förälskade sig i staden snabbare än man hinner säga "London"! Vi har redan bestämt att vi ska tillbaka, helst så snart som möjligt! 
 
Vi ägnade oss åt det mesta som hör London till, shopping och sightseeing! Blev en superhärlig vecka med god mat och massa nya kläder! (Som om jag inte har tillräckligt...) Det var var absolut skönast var att slippa ifrån vardagen och alla jobbiga tankar och känslor. Att bara få njuta, ta dagen som den kom och ha massvis med tid att bara vara med David. 
Det bästa vi gjorde var att gå till Notting Hill och kika på Portabello Street och alla små butiker och marknadsstånd som fanns där (även vardagar, den största marknaden har jag för mig är på lördagar), så mysig stadsdel och affärerna var så charmiga och underbara. Vill verkligen tillbaka!
 
I fredags kom vi hem, och det var ju skönt eftersom det som sagt var värsta sommaren här! Lite motsats till regniga 12-gradiga London. Sen har vi ägnat helgen åt trädgårdsarbete här hemma, vilket har vart skönt på något sätt. Att få jobba ordentligt med stenläggning och plantering och sådd. Och så bra det har blivit! Igår var jag, David och min morbrors tjej på Blomsterlandet där jag fick inhandlat tomatplantor, krassefrön och två växter till krukor. Så nu har jag en egen liten odlingslåda att ta hand om! Känns väldigt kul faktiskt och jag hoppas verkligen att det kommer något och att jag ska få tomater på mina små plantor! Börjar bli så huslig känner jag!
För att anspela på mitt tidigare inlägg om bussar så kan jag även meddela att jag INTE är särskilt förtjust i bussersättning heller.
Fick veta att mitt tåg till Åmål är inställt (elfel eller något) (andra gången på mindre än en vecka) (hände samma sak i måndags nämligen fast åt andra hållet) så nu sitter jag på en jäkla ersättningsbuss som jag nu av erfarenhet vet kommer ta drygt 2 timmar. Känns väldigt roligt, inte! Speciellt som chauffören inte verkar ha koll på vilka stationer bussen ska in till eller hur han hittar dit. Detta blir nog heeeelt underbart...
Sitter på bussen och kommer att tänka på hur svårt det är med bussåkande. Inte grejen med att hålla koll på busskort och Västtrafiks ständigt ökade priser, men hur man ska vara.
Just nu sitter jag på ett sådant där säte där det är fyra platser mitt emot varandra, den absolut svåraste placeringen i hela jäkla bussen. För var tittar man? Den naturliga är ju att titta framåt, men nu sitter det en kille där (eller vem det nu kan vara av alla främlingar) och jag kan ju inte råstirra på honom hela vägen in till Göteborg! Titta ut genom fönstret hela vägen är ju ett alternativ, om man vill få nackspärr innan Svingeln...
Man kan flacka med blicken och titta lite överallt, fast då verkar man ju aningen förvirrad. Nej, jag valde att skriva här jag, för fippla med sin smartphone känns ju ändå som en rätt normal syssla i dagens samhälle.
Om näsan bara kunde sluta rinna så kunde jag ha varit en nästan normal mitt-emot-åkande resenär. Så jag hade lika gärna kunnat råstirra på den stackars pojken, för normal, det blir jag nog aldrig ändå!